Verkligheten börjar bli en konkurrensfördel


Jag tycker om att följa vad som händer inom fotografi, visuell kommunikation, hållbarhet och de branscher jag arbetar mot.  Jag läser, sparar sådant som verkar intressant och försöker förstå åt vilket håll utvecklingen går. Inte för att haka på varje ny trend, utan för att upptäcka förändringar som kan påverka hur företag arbetar med bilder och kommunikation.

Nu tänkte jag börja dela med mig av några av de saker jag ser.


Här är tre trender som jag tycker är särskilt intressanta just nu.


1. Tydligare regler för AI-genererade bilder

Den 2 augusti 2026 började EU:s transparensregler för vissa AI-system att tillämpas. Reglerna omfattar bland annat märkning och information kring visst AI-genererat eller manipulerat innehåll.

Ett av EU:s exempel är ett fotografi av en tom bostad som har möblerats med hjälp av AI. Bilden utgår från ett riktigt rum men visar samtidigt något som inte har funnits där.

Vanlig bildredigering omfattas inte automatiskt. Reglerna gäller främst innehåll som kan uppfattas som äkta trots att det har skapats eller förändrats med AI.

Samtidigt blir verktygen enklare att använda. Meta har nyligen presenterat nya möjligheter att skapa och förändra bilder direkt i sina plattformar.

Det här väcker frågor som många företag kommer att behöva fundera över. Vad är fotograferat? Vad har förändrats? Och när behöver kunden eller följaren få veta det?


Källor: EU-kommissionens vägledning om AI-transparens EU:s märkning av AI-genererat innehåll [Meta om Muse Image


2. Hållbarhetskommunikation behöver bli mer konkret

Den 27 september 2026 börjar nya EU-regler tillämpas som bland annat förbjuder vaga miljöpåståenden som ”grön” och ”miljövänlig” när företaget inte kan visa vad de grundas på.

Det här påverkar förstås vilka ord företag kan använda. Men det är också relevant för bilderna.

Hållbarhet har länge illustrerats med gröna blad, naturbilder och andra ganska allmänna symboler. De kan skapa rätt känsla, men säger sällan särskilt mycket om företagets arbete.


Mer konkreta bilder kan i stället visa:

* vilka material som används

* hur en produkt tillverkas eller repareras

* återbruk och lång livslängd

* lokal produktion och leverantörer

* människorna och kunskapen bakom arbetet


När företagen behöver bli tydligare i sina miljöpåståenden behöver bilderna också hänga ihop med det som går att visa och förklara.


Källor: EU-kommissionen om de nya konsumentreglerna  Regeringskansliet om genomförandet i Sverige


3. Mer utrymme för egna och lokala berättelser


Meta uppger att 75 procent av rekommendationerna på Instagram nu kommer från originalinlägg. Facebook säger samtidigt att kopierat eller ytligt omarbetat innehåll prioriteras ned.

Det kan gynna företag som skapar material från den egna verksamheten i stället för att använda sådant som skulle kunna komma från nästan vem som helst.

Ett område där jag tycker att det märks tydligt är besöksnäringen. Visit Skåne lyfter fram berättelser om platsen, människorna, maten, naturen och lokalsamhället i sin syn på destinationsmarknadsföring.

För ett hotell eller besöksmål kan bilderna därför visa mer än rum och interiörer. Ankomsten, frukosten, värdskapet, omgivningarna och små detaljer kan berätta mer om platsen och vad gästen kan förvänta sig. Skåne hade nästan sju miljoner kommersiella gästnätter och omkring fyra miljarder kronor i logiintäkter under 2025. Det är en stor marknad, och många verksamheter konkurrerar om samma gäster.

Då spelar det roll att visa vad som skiljer den egna platsen från andra.


Källor: Meta om originalinnehåll Tillväxtverkets inkvarteringsstatistik för 2025


Mina reflektioner


Jag tycker att de här förändringarna är intressanta eftersom de påverkar både vilka bilder företag behöver och vad bilderna förväntas berätta.

Det blir fler frågor om hur bilder har skapats. Hållbarhetsarbetet behöver visas med konkreta exempel. Samtidigt får det egna och lokala större plats i kommunikationen.

Jag fortsätter att följa utvecklingen och kommer att dela med mig av fler spaningar framöver.